Moder Elisabeth Hesselblad närmare saligförklaring

Elisabeth Hesselblad, som grundade en ny gren av birgittinorden och dog i Rom 1957, har tagit ett steg närmare helgonförklaringen. I fredags godkände påven Johannes Paulus II det dekret från Vatikanens Helgonförklaringskongregation som bland annat erkänner hennes "hjältemodiga dygder". Det betyder att Vatikanen menar att all tillgänglig dokumentation visar att hon levde som ett helgon och var en kristen förbild.

Nästa steg är en saligförklaring. Den innebär att ett lokalt stift eller som här en orden eller kongregation får vörda människan som helgon genom att offentligt fira årsdagen av hennes död. För en saligförklaring krävs dock ett mirakel, oftast ett oförklarigt tillfrisknande efter att en sjuk eller den sjukes anhöriga vänt sig i bön till helgonet och bett om dess förbön hos Gud. Sista steget är kanonisering, vilket innebär att årsdagen skrivs in i hela världskyrkans kalender, och för det krävs ett mirakel till.

Med på ceremonin var Sveriges Vatikanambassadör Anders Thunborg och Moder Tekla Famiglietti, generalabbedissa för den gren av birgittinorden som grundades av Elisabeth Hesselblad, och ordens generalvikarie Moder Elisa Famiglietti.

Maria Elisabeth Hesselblad föddes 4 juni 1870 i Fåglavik och dog 24 april 1957 i Rom. Den gren av orden hon grundade har idag 31 kloster med 429 nunnor. Många svenskar är bekanta med ordens centralhus i Rom vid torget Piazza Farnese i det hus där Birgitta själv levde och dog på 1300-talet. Den orden som Birgitta planerade under sina många år i Rom förverkligades sedan i Vadstena vid Vättern där man ännu kan se klosterkykrna och delar av det gamla klostret. I modern tid har birgittasystrarna också återvänt till Vadstena, men de nunnor som finns där idag hör till den ursprungliga orden och inte till den gren som nygrundades av Elisabeth Hesselblad.

Vatikanradions skandinaviska program/OB