Påven tar på sig ansvaret för Dominus Jesus

På söndagen tog påven på sig ansvaret för ett omdiskuterat Vatikandokument som väckt starka reaktioner från ickekatolska kyrkor och från ickekristna religioner.

Dokumentet kritiserar tanken att alla religioner och alla kristna kyrkor skulle vara likvärdiga vägar till frälsning. Dokumentet, som är en så kallad deklaration med titeln Dominus Jesus - Jesus är Herre - presenterades 5 september av kardinal Josef Ratzinger, prefekt för Troskongregationen. Dokumentet var riktat till katolska teologer men väckte skarpa reaktioner hos en del ickekatolska kyrkor och ickekristna religioner.

Påven och Ratzinger betonar alltså att kristendomen i första hand inte är en av många religioner utan ett budskap från Gud som rör alla människor, vilken tradition de än tillhör. "Det är sant att efterföljare av andra religioner kan ta emot Guds nåd," säger dokumentet, "men det är lika säkert att de objektivt befinner sig i en grav bristsituation jämför med dem som har frälsningsmedlens fullhet i kyrkan."

Roms överrabbi Elia Toaff reagerade med att utebli från en dialogdag med katolska kyrkan i Rom 3 oktober. Starka reaktioner kom också från flera protestantiska kyrkor mot att dokumentet menar att det saknas något i de ickekatolska kyrkorna, särskilt i dem som saknar "apostolisk succession", dvs som inte leds av biskopar som vigts av andra biskopar i en kedja som kan följas tillbaka till apostlarna. Många undrade om påven verkligen höll med Ratzinger om vad som stod i dokumentet. Och i söndags förklarade alltså påven att han själv tog på sig ansvaret för den omdiskuterade deklarationen.

"Med deklarationen "Dominus Jesus" (Jesus är Herren), som jag har godkänt på ett särskilt sätt ville jag mitt under jubelåret uppmana alla kristna att förnya sin gemenskap med Honom i trons glädje och att enstämmigt vittna om att Han är, också idag och i morgon, "vägen, sanningen och livet" (Joh 14:6). Vi bekänner att Kristus är Guds ende son och att vi genom honom ser Faderns ansikte (jfr Joh 14:8). Det är inte arrogans eller förakt för andra religioner utan tvärtom gldäjefull tacksamhet för att Kristus har visat sig för oss utan någon förtjänst från vår sida. På samma gång har engagerat oss för att vi skall ge vidare det som vi har fått ta emot, för den sanning som har getts oss och den kärlek som är Gud tillhör alla människor. Tillsammans med aposteln Petrus bekänner vi att "hos ingen annan finns frälsningen" (Apg 4:12). Deklarationen Dominus Jesus följer Andra Vatikankonciliet och visar att det inte betyder att ickekristna inte kan bli frälsta, utan pekar på att deras frälsning i sista hand kommer från Kristus, i vilken Gud och människa har förenats. Gud ger ljuset till alla på ett sätt som anpassas över vad de har i sig och vad som finns omkring dem och ger dem frälsande nåd på de sätt som han själv vet (jfr Dominus Iesus, VI, 20-21). Dokumentet reder ut grundläggande kristna begrepp som inte är hinder för dialogen utan visar på vad dialogen bygger. En dialog utan grund urartar till tomt prat. Samma sak gäller för ekumeniken. Tillsammans med Andra Vatikankonciliet förklarar dokumentet att "Kristi enda kyrka är närvarande i den katolska kyrkan". Det påståendet är inte ett uttryck för ringaktning av andra kyrkor och samfund utan bygger på övertygelsen om att (Kristi kyrkas närvaro i den katolska kyrkan ) inte beror på människors förtjänster utan är ett tecken på att Guds trohet är starkare än människors svaghet och synd, som vi bekände högtidligt i början av fastan. Den katolska kyrkan lider - som dokumentet säger - av att äkta kyrkor och kyrkliga gemenskaper med dyrbara element av frälsning är skilda från henne. Dokumentet uttrycker samma lidelse för ekumenik som ligger bakom mitt rundbrev om ekumenik Ut unum sint (1995). Jag är mycket mån om denna deklaration och hoppas att den efter alla feltolkningar skall kunna verka klargörande och som en öppning på en och samma gång."

Kardinal Edward Cassidy som leder Vatikanens arbete med ekumenik menar att en hel del av missförstånden uppstod på grund av hur dokumentet är formulerat eftersom det riktar sig till katolska teologer och inte till ickekatolska läsare. På ett interreligiöst möte i Lissabon sade Cassidy 25 september att Dominus Jesus framför allt är riktat till teologer i Indien som arbetar med frågor som rör inkulturation av den kristna tron och risken att kristendomen urvattnas och blir meningslös. Han säger att ingen i Vatikanen hade väntat sig sådana reaktioner och kommenterar: "Nu måste vi försöka förklara dokumentet och till vem det var riktat."

Vatikanradions skandinaviska avdelning/OB/00-10-02