Folkelige helgener på vei

En rad efterlängtade helgonförklaringar är på gång.

Flera hundra tusen personer väntas strömma till Rom 2 maj för att vara med när den visionäre kapucinmunken Padre Pio av Pietrelcina saligförklaras av påven. Fredag 12 mars möttes företrädare för Vatikanen och för Roms kommun och kom fram till att besökarna blir så många att ceremonin måste delas upp i två delar. Själva saligförklaringsmässan firas på Petersplatsen, men alla får inte plats där utan resten samlas vid Laterankyrkan där de kan följa ceremonin på stora tv-skärmar och delta i en mässa som firas på Laterantorget. Efter själva saligförklaringen åker påven själv till Lateranen och ber de avslutande bönerna med de församlade. På Petersplatsen får omkring 150.000 personer plats. Man vet redan att de som kommer till saligförklaringen är fler än så, och det hela blir så till ytterligare en generalrepetition inför jubelårets många kyrkliga massmöten som beräknas samla totalt 30 miljoner människor. Hela ceremonin kommer att direktsändas på tv i flera länder. Saligförklaringen av Padre Pio direktsänds också till San Giovanni Rotondo i Syditalien där Padre Pio levde och där han grundade ett av Italiens största och bäst utrustade sjukhus för de fattiga.

Över en miljon människor vallfärdar varje år till Syditalien för att be vid Padre Pios grav. Padre Pio tillhörde kapucinorden, som är en sträng gren av franciskanorden. Han är en av de mest älskade moderna gestalterna i den katolska kyrkan. Han tillbringade större delen av sitt liv i ett kloster i Syditalien där han dog 1968. Hans förböner tros ligga bakom många mirakel och han skall ha förutsett många händelser. Från 1918 till sin död 1968 bar Padre Pio stigmata, alltså blödande sår på händer, fötter och på sidan som motsvarar de sår som Jesus fick på korset. Läkarna kunde inte förklara hur dessa sår uppstått eller hur de kunde blöda i ett halvt århundrade, och inte heller hur de försvann spårlöst när han dog.

En annan saligförklaringsprocess gäller en påve som medelålders människor kanske minns, nämligen Paulus VI, påve 1963-1978. Första steget i den processen har nu avslutats. Stiftet Rom har nämligen avslutat insamlingen av dokumentation som nästa torsdag skall lämnas in till Vatikanens helgonkongregation. Det uppgav kongregationen på fredagen. Liknande dokumentation har samlats in både i påvens hemort Brescia och i Milano där Giovanni Battista Montini var ärkebiskop innan han valdes till påve 1963 mitt under det pågående Andra vatikankonciliet. Det dröjer nog flera år innan saligförklaringen kan genomföras.

En saligförklaringsprocess pågår också för Pius XII, påve under andra världskriget. Processen pågår redan men är omdiskuterad eftersom en del anser att Pius XII gjorde för litet för att rädda de förföljda judarna. Processen sköts av den tyske jesuiten Peter Gumpel, som var med på presentationen av en ny bok om Pius XII och judarna i fredags och då sade att han hoppas att Pius XII skall kunna saligförklaras snart. Israels Vatikanambassadör har tidigare sagt att det vore bra att skjuta upp saligförklaringen av Pius XII femtio år för att låta polemiken kring honom ebba ut.

Moder Teresas nunnor, barmhärtighetens missionärer, säger å andra sidan att det inte är bråttom att saligförklara Moder Teresa av Calcutta som gick bort 1997 och som 1979 fick Nobels fredspris för sitt arbete för fattiga, sjuka och utstötta. "Vi tänker inte säga till påven: gör det, gör det, gör det," sade Moder Teresas efterträdare syster Nirmala till Reuters. Men systrarna är naturligtvis glada över att processen satt igång sedan påven gav dispens från regeln att det måste gå fem år efter en människas död innan man kan börja samla in dokumentation. Arbetet leds av fader Brian Kolodiejchuk, som är "postulator", den som lämnar in en formell begäran om att Moder Teresa skall erkännas som helgon. Han kommer att lämna in denna begäran under de närmaste tre månaderna men säger att det är ingen bra idé att påskynda processen. "Det kan hända att det inte är bra i ett längre perspektiv. Vi vill dokumentera alla aspekter av Moder Teresas liv för eftervärlden. Det kan man inte göra om man skyndar för mycket", säger han till Reuters.

Vatikanradions skandinaviska program/OB/1999-03-13

KI - Katolsk Informasjonstjeneste (Oslo)